Vinkarusellen · Kunskap
Vinfusklappen
Från druvan till platsen. Smaker, ursprung och hantverk.
Visar 72 av 72 områden
Druvor
Pinot Noir
- Syra
- Hög
- Tannin
- Låg–medel
- Kropp
- Lätt–medel
Tunt skal ger relativt ljus färg. Svala lägen bevarar friskhet; mognad kan ge skogsbotten och svamp.
Odling & klimat
Pinot Noir är en svårodlad sort med tunt skal som kräver svala till tempererade klimat för att behålla sin friska fruktkaraktär. I för varma lägen riskerar druvorna att få en oattraktiv, kokt smak. Sorten är dessutom känslig för röta och sjukdomar, vilket gör att skördeuttag och väderlek har stor påverkan på kvaliteten.
Vinifiering & stil
Pinot Noir ger vanligen blek till medeldjup färg, hög syra och låga till medelhöga tanniner. Jordgubbe, hallon och röda körsbär är typiska aromer. Druvan görs oftast ensam, men ingår också i mousserande blandningar. Äldre eller större ekfat kan ge varsamma kryddtoner utan att överrösta frukten.
Lagring & ursprung
Bourgogne är druvans klassiska hemvist, där de bästa lägena finns i sluttningar med sydostlig exponering. Även svalare regioner i Kalifornien, Oregon, Chile, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland producerar högkvalitativa viner. Vid lagring kan de bästa exemplaren utveckla komplexa tertiära aromer av skogsbotten och svamp, vilket kräver flera års mognad på flaska.
Riesling
- Syra
- Hög
- Kropp
- Lätt–medel
Från helt torr till söt. Aromatisk, sällan ekad och ofta lagringsduglig; petroleum kan utvecklas med ålder.
Odling & klimat
Riesling är en härdig sort som föredrar svala till tempererade klimat. Tack vare sin höga naturliga syra och mottaglighet för ädelröta är den idealisk för allt från torra till mycket söta viner. Druvan bygger upp socker och smak långsamt, vilket gör den väl lämpad för sen skörd i soliga höstförhållanden.
Vinifiering & stil
Druvan är aromatisk med tydliga dofter av blommor, citrus och grön frukt. Vid högre mognad tillkommer toner av stenfrukt och tropisk frukt. Jäsning sker oftast i rostfria ståltankar för att bevara de primära aromerna, och ekfat används sällan. Stilen varierar från helt torr till söt, där den höga syran kan balansera sötman.
Lagring & ursprung
Tyskland är det främsta ursprunget med kända regioner som Mosel, Rheingau och Pfalz. Även franska Alsace och svalare delar av Australien producerar framstående Riesling. De finaste vinerna har enastående lagringspotential och kan utveckla komplexa toner av honung och petroleum med tiden, samtidigt som den höga syran bevarar vinets friskhet.
Sötma – så görs den
Halvtorra och halvsöta Riesling görs oftast genom att jäsningen avbryts när jästen tas bort, vilket lämnar restsötma och lägre alkohol, eller genom att ojäst druvmust (Süssreserve) tillsätts. De sötaste vinerna görs av extra mogna druvor vars must är så söt att jäsningen stannar av sig själv. Socker, syra och smak kan koncentreras på tre sätt: sen skörd, ädelröta (botrytis) eller att druvorna fryser på stocken. Rieslings höga syra balanserar även mycket hög sötma.
Tyska kvalitetsnivåer
Landwein är tysk SGB/PGI – lätta, torra till halvtorra viner. Qualitätswein är SUB/PDO från ett av 13 vinområden (t.ex. Mosel, Rheingau) och kräver mognare druvor. Prädikatswein kräver ännu högre sockerhalt i druvorna vid skörd, druvorna ska komma från ett enda vinområde, och nivån anges med ett av sex Prädikat. Är sötman otydlig används Trocken (torrt) och Halbtrocken (viss sötma).
De sex Prädikat-nivåerna
Kabinett: lättast och mest delikat – grönt äpple, lime, blom. Spätlese (sen skörd): mer koncentrerad och fylligare, mogen citrus och persika. Auslese (utvald skörd): extra mogna utvalda klasar, aprikos, mango och torkad frukt; kan vara trocken men har oftast sötma. Beerenauslese/BA: utvalda klasar eller bär koncentrerade av ädelröta – aprikos, mango, torkad frukt och honung, alltid sött. Eiswein (isvin): druvor som frusit på stocken, ingen ädelröta – livlig persika, aprikos, mango och ananas; kräver rätt väder, görs inte varje år, mycket små skördar och höga priser. Trockenbeerenauslese/TBA: enskilt utvalda bär som torkat ihop av ädelröta – sällsynt och ännu intensivare än BA.
Sötma, alkohol och lagring
Nivåerna rangordnas efter minsta sockerhalt vid skörd; Eiswein och Beerenauslese har samma krav. Kabinett, Spätlese och Auslese kan göras torra – då blir en torr Auslese starkare än en torr Spätlese, som i sin tur är starkare än en torr Kabinett. BA, TBA och Eiswein blir alltid söta och naturligt lågalkoholhaltiga eftersom jästen inte klarar så mycket socker. Intensiv smak och hög syra gör att de kan lagras i årtionden. I Alsace märks sena skördar Vendanges Tardives. Riesling förknippas ibland felaktigt med billig, söt Liebfraumilch, men det är toppvinerna som driver efterfrågan.
Chardonnay
- Syra
- Medel–hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Svalt klimat ger citrus och äpple, varmare lägen mer tropisk frukt. Ek, jästlagring och malolaktisk omvandling kan ge vanilj, bröd och smör.
Odling & klimat
Chardonnay är en anpassningsbar druva som odlas i svala, tempererade och varma klimat. Klimatet styr druvans karaktär: svala lägen ger hög syra och toner av grönt äpple och citrus, medan varma områden resulterar i fylliga viner med smak av persika, ananas och banan. Sorten är grunden för många av världens mest kända torra vita viner.
Vinifiering & stil
Druvan är känd för att svara väl på olika vinifieringstekniker. Malolaktisk omvandling ger smöriga toner, medan lagring på jästfällning tillför kropp och brödiga aromer. Användning av ekfat ger smaker av vanilj, rök och kokos. Vissa producenter väljer dock en oekad stil för att bevara den rena fruktigheten och den friska syran.
Lagring & ursprung
Bourgogne är det klassiska ursprunget med distrikt som Chablis, Côte d’Or och Mâconnais. Utanför Europa produceras högkvalitativ Chardonnay i bland annat Kalifornien, Australien, Nya Zeeland och Chile. De finaste vinerna har en betydande lagringspotential och utvecklar komplexa tertiära toner över tid, särskilt de som har genomgått ekfatslagring och kommer från svalare regioner.
Sauvignon Blanc
- Syra
- Hög
- Kropp
- Lätt–medel
Friskt och aromatiskt. Svala lägen ger gröna toner; mer mognad ger tropisk frukt. Oftast torrt och oekat.
Odling & klimat
Sauvignon Blanc trivs bäst i svala till tempererade klimat för att bevara sin karaktäristiska friskhet och aromatik. I svalare lägen dominerar toner av gröna örter, gräs och krusbär, medan mer sol och värme lockar fram aromer av tropisk frukt som passionsfrukt.
Vinifiering & stil
Vinerna är nästan uteslutande torra med hög syra och en intensivt aromatisk profil. De flesta jäses i temperaturkontrollerade rostfria ståltankar och buteljeras unga för att bevara de primära fruktaromerna. Ekfat används sällan, men i vissa regioner kan kortare ekfatskontakt eller lagring på jästfällningen användas för att tillföra struktur och komplexitet.
Lagring & ursprung
Loiredalen i Frankrike, särskilt Sancerre och Pouilly-Fumé, samt Marlborough på Nya Zeeland är de mest kända ursprungen. Druvan är även viktig i Bordeaux där den ofta blandas med Sémillon. De flesta viner bör drickas unga när de är som mest aromatiska – även toppviner tappar sin fräschör inom ett par år och utvecklar då oattraktiva vegetala toner.
Pinot Grigio / Gris
- Syra
- Medel–hög
- Kropp
- Lätt–fyllig
Samma druva med olika namn. Italiensk Grigio är ofta lätt och frisk; Alsace Gris brukar vara fylligare och kan ha restsötma.
Odling & klimat
Sorten odlas i varierande klimat och stilen beror till stor del på skördetidpunkt och avkastning. Tidig skörd i svalare områden ger lätta och friska viner, medan druvor som får mogna längre i tempererade klimat bygger upp mer socker och smakintensitet. Detta resulterar i en stor stilistisk spännvidd mellan olika regioner.
Vinifiering & stil
Den italienska stilen (Grigio) är oftast lätt, torr och oekad med frisk syra och toner av citron och äpple. Den franska stilen (Gris) är fylligare med medel syra och mer komplexa aromer av persika och honung. Vissa viner görs med en aning restsötma och kan ha genomgått jästfällningslagring för ökad textur.
Lagring & ursprung
Veneto i Italien står för en enorm produktion av lättillgänglig Pinot Grigio. I franska Alsace produceras Pinot Gris som är betydligt fylligare och mer lagringsduglig, speciellt från Grand Cru-lägen. Även Tyskland, Nya Zeeland och Australien har betydande odlingar. De enklare vinerna dricks bäst unga, medan de rika Alsace-vinerna kan utveckla toner av ingefära och honung vid lagring.
Merlot
- Syra
- Medel
- Tannin
- Medel
- Kropp
- Medel–fyllig
Ger rund frukt och ofta mjukare tanniner än Cabernet Sauvignon. Vanlig i Bordeauxblandningar.
Odling & klimat
Merlot trivs bäst i måttliga och varma klimat. Druvan är känd för sin mångsidighet och odlas världen över, med Bordeaux som klassiskt ursprung. Den kräver tillräcklig värme för att mogna fullt ut och undvika gröna toner.
Vinifiering & stil
Merlot producerar oftast torra viner med medelhög syra och medelstora tanniner. Stilen varierar från lätt och fruktig för tidig konsumtion till fylliga viner med mogna bärtoner som plommon och körsbär. Ofta används den i blandningar för att mjuka upp stramare druvor.
Lagring & ursprung
De bästa Merlot-vinerna har utmärkt lagringspotential och vinner på ekfatslagring som ger komplexitet. Med tiden utvecklar de aromer av torkad frukt och tobak. Klassiska ursprung är Bordeaux, särskilt på högra stranden i Saint-Émilion och Pomerol.
Cabernet Sauvignon
- Syra
- Hög
- Tannin
- Hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Tjockt skal ger djup färg och tydliga tanniner. Kräver tillräcklig värme för mognad; ek och lagring kan ge ceder och tobak.
Odling & klimat
Denna tjockskaliga druva kräver en lång och varm växtsäsong för att mogna ordentligt. Den trivs bäst i tempererade till varma klimat. Vid otillräcklig värme kan den utveckla tydliga örtiga toner som grön paprika.
Vinifiering & stil
Vinet är djupt färgat, torrt, fylligt och har naturligt hög syra samt påtagliga tanniner. Smakprofilen präglas av svarta vinbär och ibland mint. Ofta används ekfatslagring för att mjuka upp tanninerna och addera komplexa kryddtoner.
Lagring & ursprung
På grund av sin struktur är Cabernet Sauvignon en av de mest lagringsdugliga druvorna. Många av världens främsta viner kommer från Bordeaux vänstra strand. Med ålder utvecklar vinerna komplexa aromer av skogsbotten, läder och torkad frukt.
Syrah / Shiraz
- Syra
- Medel–hög
- Tannin
- Medel–hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Samma druva. Tempererade lägen ger ofta peppar och friskhet, varmare Shiraz mer mogen frukt och fyllighet.
Odling & klimat
Druvan kräver måttlig till varm värme för optimal mognad; den odlas inte i svala klimat. I måttligt klimat (Norra Rhône) behåller den friskhet och pepprighet, medan varma regioner (Australien) ger fylliga viner med mogna, mörka bär och högre alkoholhalt.
Vinifiering & stil
Vinerna är fylliga med medelhög till hög syra och tydliga tanniner. Smakerna spänner från mörka körsbär och björnbär till lakrits och peppar. Ofta lagras vinerna på ekfat för att balansera tanninerna och tillföra rökiga kryddtoner.
Lagring & ursprung
Kvalitetsvinerna har stor lagringspotential. Norra Rhône och australiensiska Barossa Valley är klassiska områden. Med tid i flaska utvecklas aromer av kött, läder och jordiga toner.
Gamay
- Syra
- Hög
- Tannin
- Låg
- Kropp
- Lätt–medel
Fruktigt och ofta avsett att drickas ungt. Kolsyremaceration kan bidra med godis- och banantoner.
Odling & klimat
Gamay är nästan uteslutande förknippad med Beaujolais i Frankrike, en region med tempererat klimat. Druvan föredrar sluttningar som ger bättre solexponering och dränering för jämnare mognad.
Vinifiering & stil
Vinerna är lätta, har hög syra och låga till medelstora tanniner. Smakerna domineras av friska röda bär som hallon och körsbär. Ofta används tekniker för att minimera tanninutvinning, vilket kan ge aromer av godis eller banan.
Lagring & ursprung
De flesta vinerna är avsedda för tidig konsumtion och bör drickas unga. Undantaget är vissa viner från områdets 'cru'-appellationer som kan ha mer struktur och viss lagringskapacitet.
Grenache / Garnacha
- Syra
- Låg–medel
- Tannin
- Låg–medel
- Kropp
- Fyllig
Trivs i värme och kan ge hög alkohol. Vanlig i blandningar i södra Rhône och Spanien.
Odling & klimat
En druva som kräver värme för att nå full mognad. Den är tålig och trivs i varma, soliga klimat, vilket gör den viktig i södra Frankrike och Spanien. Skalen är tunna och syranivån generellt låg.
Vinifiering & stil
Vinerna är ofta fylliga med låg till medelstor tannin och rika smaker av jordgubbar och kryddor som vitpeppar. Den används ofta i blandningar för att ge kropp och fruktighet, och är mycket populär för rosévin.
Lagring & ursprung
Klassiska ursprung är södra Rhône, Rioja, Navarra och Priorat; gamla stockar finns också i Barossa Valley och McLaren Vale. Koncentrerade kvalitetsviner kan utvecklas i flaska med aromer av torkad frukt, jord och kött. Lättare röda viner och rosé dricks vanligen medan frukten är ung.
Tempranillo
- Syra
- Medel
- Tannin
- Medel
- Kropp
- Medel–fyllig
Viktig i Rioja och Ribera del Duero. Ekfat kan ge vanilj och kokos, lagring läder och tobak.
Odling & klimat
Spaniens främsta blå druva som trivs i tempererade klimat. Den kräver viss värme men uppskattar även svala nätter, som i Ribera del Duero, för att bevara syran och skapa koncentration i druvorna.
Vinifiering & stil
Vinerna är ofta medel- till fylliga med medelhög syra och tydliga tanniner. Smakprofilen erbjuder en blandning av röda bär, mörka plommon och kryddor. Traditionellt lagras vinerna länge på ekfat för att utveckla vanilj- och cedertoner.
Lagring & ursprung
Rioja och Ribera del Duero är centrala ursprung. Crianza, Reserva och Gran Reserva avser föreskrivna lagringstider före försäljning, med längst tid för Gran Reserva. Begreppen används även utanför Rioja. De bästa vinerna kan utveckla svamp, läder och torkad frukt i flaska; enklare stilar är avsedda för tidigare konsumtion.
Nebbiolo
- Syra
- Hög
- Tannin
- Hög
- Kropp
- Fyllig
Relativt ljus färg men tydlig struktur. Barolo och Barbaresco utvecklar ofta komplexa toner med lagring.
Odling & klimat
En kräsen druva som kräver de bästa, mest soliga lägena för att mogna ordentligt i norra Italiens tempererade klimat. Den är mycket känslig för sin växtplats.
Vinifiering & stil
Vinet har hög syra och mycket höga tanniner. Trots en relativt ljus färg är de smakrika med aromer av körsbär, rosor och torkade örter. Kräver ofta lång lagring för att tanninerna ska mildras.
Lagring & ursprung
Barolo och Barbaresco i Piemonte är de klassiska ursprungen. Vinerna är bland världens mest lagringsdugliga och utvecklar med tiden komplexa toner av läder, tryffel och tobak.
Barbera
- Syra
- Hög
- Tannin
- Låg
- Kropp
- Medel
Frisk syra med förhållandevis mjuka tanniner. Vinerna kan vara fruktiga eller ekfatslagrade.
Odling & klimat
En robust druva som är spridd över stora delar av Piemonte. Den mognar relativt lätt i regionens tempererade klimat och är mindre kräsen med sin växtplats än Nebbiolo.
Vinifiering & stil
Barbera kännetecknas av mycket hög syra och låga till medelstora tanniner. Smaken domineras av friska körsbär och plommon. Den görs ofta som en frisk, fruktig version men kan även ekfatslagras för ökad komplexitet.
Lagring & ursprung
Barbera d’Asti i Piemonte är ett viktigt kvalitetsursprung. Tack vare de lägre tanninerna är Barbera vanligen tillgänglig tidigare än Nebbiolo. De bästa vinerna kan utvecklas i flaska, men har normalt kortare lagringspotential än Barolo och Barbaresco. Lagring garanterar inte att ett enkelt fruktigt vin förbättras.
Sangiovese
- Syra
- Hög
- Tannin
- Medel–hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Toscanas viktigaste blå druva. Hög syra och tydliga tanniner ger struktur även när frukten känns lätt.
Odling & klimat
Centrala Italiens viktigaste blå druva som drar nytta av regionens varma klimat. Den är känslig för rätt växtplats och kräver ofta god exponering.
Vinifiering & stil
Vinerna är torra med hög syra, tydliga tanniner och smaker av körsbär samt torkade örter. Sangiovese ger viner med bra struktur och är basen i Chianti.
Lagring & ursprung
Toscana är det främsta ursprunget. Viner som Brunello di Montalcino lagras ofta länge och utvecklar med tiden fantastisk komplexitet och elegans.
Corvina
- Syra
- Hög
- Tannin
- Låg–medel
- Kropp
- Lätt–fyllig
Bas i Valpolicella. Torkade druvor ger koncentration i Amarone och sötma i Recioto.
Odling & klimat
Den viktigaste druvan i Veneto, Italien. Den trivs i regionens tempererade klimat och är basen i de lokala vinerna.
Vinifiering & stil
Corvina ger hög syra, låga till medelhöga tanniner och röda körsbär eller plommon. Enkel Valpolicella är lätt och fruktig. Appassimento innebär att druvorna torkas inomhus före jäsning. Det koncentrerar socker, syra, tanniner och smak; Amarone blir torrt till halvtorrt och kraftfullt, medan Recioto behåller tydlig sötma.
Lagring & ursprung
Valpolicella är det klassiska ursprunget. De koncentrerade vinerna från torkade druvor har stor lagringspotential och utvecklar komplexa torkade frukttoner.
Montepulciano
- Syra
- Medel
- Tannin
- Medel–hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Druvan bakom Montepulciano d’Abruzzo; inte samma sak som den toskanska staden Montepulciano.
Odling & klimat
En druva som trivs i det varma klimatet i Abruzzo, på den italienska östkusten, där den drar nytta av sol och värme för att uppnå god mognad.
Vinifiering & stil
Vinerna är ofta fylliga, torra och har medelhög till hög tanninhalt. Karaktäristiskt är mörka bärtoner som plommon och körsbär. Ofta ger den viner som är balanserade och kraftfulla.
Lagring & ursprung
Montepulciano d’Abruzzo är det klassiska vinet. Det kan lagras med gott resultat och utvecklar ofta mer komplexitet över några år.
Zinfandel / Primitivo
- Syra
- Medel
- Tannin
- Medel
- Kropp
- Fyllig
Samma druvsort, främst förknippad med Kalifornien och Puglia. Mogna druvor kan ge hög alkohol och mycket rik frukt.
Odling & klimat
Denna sort trivs bäst i varma klimat där den kan mogna fullt ut. Ett särdrag är att druvorna i ett och samma kluster mognar ojämt, vilket gör att vissa bär kan börja torka till russin medan andra precis mognat. Detta bidrar till en naturligt hög sockerkoncentration och intensiva smaker av torkad frukt.
Vinifiering & stil
Som rött vin ger druvan fylliga viner med hög alkoholhalt och smaker av både röda och svarta bär samt russin. Ekfatslagring är vanligt för att mjuka upp tanninerna och tillföra toner av vanilj och kaffe. I Kalifornien används den även till White Zinfandel, ett medelsött rosévin med lägre alkoholhalt och enklare frukttoner.
Lagring & ursprung
I USA är Kalifornien det främsta området, där gamla vinstockar ger särskilt koncentrerad frukt som kan utveckla tertiära toner av jord och kött vid lagring. I Italien, särskilt i regionen Puglia, kallas druvan Primitivo och ger ofta mjuka, fruktiga viner. Båda namnen representerar samma sort men speglar olika regionala traditioner och vinstilar.
Pinotage
- Syra
- Hög
- Tannin
- Medel–hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Sydafrikansk korsning av Pinot Noir och Cinsault. Förekommer ensam och i Cape Blend.
Odling & klimat
Utvecklad specifikt för Sydafrikas varma och torra klimat som en korsning mellan Pinot Noir och Cinsault. Den är tålig och trivs väl i hela Western Cape-regionen.
Vinifiering & stil
Stilen varierar från medelfylliga, bäriga viner med frisk syra till kraftfulla viner med hög koncentration. Vid ekfatslagring utvecklar Pinotage ofta distinkta aromer av kaffe, choklad och rök.
Lagring & ursprung
Western Cape i Sydafrika är druvans huvudsakliga hemvist. Pinotage förekommer både som endruvsvin och tillsammans med exempelvis Cabernet Sauvignon och Merlot i Cape Blends. Fruktigare varianter är lättare i stilen, medan koncentrerade och ekbehandlade exempel har mer kraft och tydligare sekundära aromer.
Carménère
- Syra
- Medel–hög
- Tannin
- Hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Särskilt viktig i Chile. Sen mognad; för tidig skörd kan ge påtagligt gröna toner.
Odling & klimat
En druva som kräver en lång och mycket solig växtsäsong för att mogna ordentligt. I Chile, där den funnit sin hemvist, är den beroende av varma lägen för att undvika vegetala, gröna toner.
Vinifiering & stil
Carménère ger vanligen djup färg, medelhög till hög syra, tydliga tanniner och fyllig kropp. Omogna druvor ger grön paprika och tomatblad; mogna druvor ger björnbär. Ekfat kan mjuka upp tanninerna och tillföra kaffe och choklad. Druvan används ensam eller i blandningar med Cabernet Sauvignon och Merlot.
Lagring & ursprung
Carménère förknippas nästan uteslutande med Chile idag. Kvalitetsviner kan lagras för att utveckla tertiära aromer av läder och jord.
Malbec
- Syra
- Medel
- Tannin
- Hög
- Kropp
- Fyllig
Mendoza ger ofta djup färg och rik frukt. Hög höjd hjälper vinet att behålla syra.
Odling & klimat
Malbec har funnit sin optimala miljö i Argentinas höghöjdsvingårdar i Mendoza. Här ger den varma dagen och svala natten perfekta förutsättningar för full mognad och bibehållen friskhet.
Vinifiering & stil
Vinerna är djupt färgade, fylliga och har hög tanninhalt. Karaktäristiskt är smaker av björnbär och plommon. Lagring på ny ek ger ofta kryddiga inslag av vanilj och nejlika som balanserar vinets kraft.
Lagring & ursprung
Argentina är det främsta ursprunget. Mycket bra viner har en utmärkt lagringspotential och kan med tiden utveckla aromer av kött och torkad frukt.
Chenin Blanc
- Syra
- Hög
- Kropp
- Lätt–fyllig
Mångsidig: torr, söt eller mousserande. Ädelröta och lagring kan ge honung och torkad frukt.
Odling & klimat
Chenin Blanc är en mycket mångsidig druva som trivs i svala, tempererade och varma klimat. Druvans smakprofil förändras tydligt med mognadsgraden, från gröna äpplen och citrus till tropisk frukt som ananas och mango. Den höga naturliga syran gör den särskilt lämpad för sen skörd och produktion av viner angripna av ädelröta.
Vinifiering & stil
Sorten produceras i ett brett spektrum av stilar, från torra och mousserande till mycket söta viner. Både ekade och oekade varianter förekommer. I varma klimat behåller den sin friska syra väl, vilket gör den populär för volymviner. Högkvalitativa viner från gamla vinstockar kan ha stor koncentration och komplexa toner av rök och vanilj.
Lagring & ursprung
I Frankrike är Vouvray i Loiredalen det klassiska området, där allt från torra till söta viner görs utan ekfatspåverkan. Sydafrika är dock det land som har störst odlingsareal, där druvan används både till enkla blandviner och prestigefyllda endruvsviner. De bästa exemplaren har stor lagringspotential och utvecklar med tiden rika toner av honung och torkad frukt.
Sötmanivåer i Loire
Vouvray kan vara torrt (sec), halvtorrt (demi-sec), sött (moelleux) och mousserande. De söta vinerna görs av sent skördade och ibland ädelrötade druvor och kan lagras mycket länge tack vare Chenins höga syra.
Sémillon
- Syra
- Medel–hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Viktig i Sauternes och Hunter Valley. Lagrade torra viner kan utveckla rostade toner; ädelröta ger rika söta viner.
Odling & klimat
Druvan odlas främst i tempererade och varma klimat. Den är särskilt känd för sitt tunna skal och stora mottaglighet för ädelröta, vilket är avgörande för produktionen av världens främsta söta viner. I sin ungdom har sorten ofta en ganska neutral profil med toner av äpple, citron och gräs.
Vinifiering & stil
Sémillon ger viner med allt från lätt till fyllig kropp och varierande syra beroende på mognad. Den blandas ofta med Sauvignon Blanc för att tillföra kropp och lagringspotential. Vid framställning av söta viner ger den en rik textur och hög alkoholhalt, ofta kompletterad med aromer av rök och vanilj från ekfatslagring.
Lagring & ursprung
Bordeaux i Frankrike är det viktigaste området, särskilt Sauternes för söta viner och Graves för torra blandningar. I australiska Hunter Valley görs en unik torr stil med låg alkohol som utvecklar komplexa nöt- och honungstoner efter flera års flasklagring. Även Barossa Valley producerar både oekade och fylliga, ekfatslagrade varianter av sorten.
Söta och torra stilar
Sémillon är mycket mottaglig för ädelröta och därför den viktigaste druvan i Sauternes: sött, medel till hög alkohol, fylligt med hög syra, aprikos samt rök och vanilj från ek. Med åren kommer torkad frukt, honung och kola. I Australien blandas Semillon ofta med Sauvignon Blanc eller görs till ädelrötade söta viner. Hunter Valley gör torr, lätt och lågalkoholhaltig Semillon av tidigt skördade druvor som utvecklar honung och nötter efter några år på flaska.
Viognier
- Syra
- Låg–medel
- Kropp
- Fyllig
Aromatisk och ofta med relativt hög alkohol. Condrieu är det klassiska ursprunget.
Odling & klimat
Viognier är en aromatisk druvsort som huvudsakligen odlas i tempererade klimat. Den kräver tillräcklig värme för att utveckla sina typiska aromer, men kan tappa sin balans om syran sjunker för lågt. Druvan är nu spridd över hela världen men kräver omsorg i vingården för att uppnå den rätta kombinationen av fyllighet och aromatik.
Vinifiering & stil
Vinerna är oftast torra med låg till medelhög syra och en fyllig kropp. Smakprofilen domineras av blommor och stenfrukter som persika och aprikos. De flesta jäses i neutrala kärl, men det är inte ovanligt med viss ekfatslagring för att tillföra komplexitet och en lätt vaniljton utan att dominera den delikata blommigheten.
Lagring & ursprung
Condrieu i norra Rhône är det främsta ursprunget för högkvalitativ, ren Viognier. Druvan används även ofta som blandningspartner för att ge kropp och parfym till andra viner. Många viner är avsedda att konsumeras unga när den blommiga karaktären är som mest intensiv, men toppviner från klassiska områden kan utveckla ytterligare komplexitet med kortare lagring.
Gewürztraminer
- Syra
- Låg–medel
- Kropp
- Fyllig
Intensivt aromatisk. Alsace ger ofta fylliga viner, både torra och med sötma.
Odling & klimat
Gewürztraminer är en aromatisk druva som trivs bäst i svala till tempererade klimat. Den har en tendens att bygga upp höga sockernivåer under mognaden, vilket kan resultera i viner med hög alkoholhalt. Druvan kräver noggrann kontroll av skördetidpunkten för att inte förlora sin syra, som naturligt ligger på en låg till medelhög nivå.
Vinifiering & stil
Vinerna är intensivt aromatiska med karaktäristiska dofter av ros, lychee och aprikos. Stilen varierar från torr till söt, men gemensamt är en fyllig kropp och en nästan oljig textur. För att bevara de delikata blomdofterna används sällan ekfat vid framställningen. Den rika smaken gör att sorten ofta upplevs som kraftfull och smakrik.
Lagring & ursprung
Det mest kända ursprunget är Alsace i Frankrike, där druvan ingår i de högklassiga Grand Cru-vinerna och används till sent skördade viner (Vendanges Tardives). Vid flasklagring kan de bästa exemplaren utveckla komplexa toner av honung och torkad frukt. Även om många viner dricks unga för sin aromatik, har de mer koncentrerade varianterna god lagringspotential.
Verdicchio
- Syra
- Hög
- Kropp
- Medel
Friskt italienskt vitt vin, främst från Marche.
Odling & klimat
En vit druva som är vidsträckt i de centrala delarna av Italien, särskilt i Marche. Den trivs i det lokala klimatet.
Vinifiering & stil
Vinerna är torra, medelfylliga och har hög syra. Smakerna domineras av gröna äpplen, päron, citrus och en karakteristisk ton av fänkål.
Lagring & ursprung
Verdicchio dei Castelli di Jesi är det klassiska vinet. Medan de flesta är för ungt drickande, kan de bästa exemplaren lagras och utveckla aromer av honung och nötter.
Cortese
- Syra
- Hög
- Kropp
- Lätt–medel
Gavi ger vanligtvis torra, friska och oekade viner.
Odling & klimat
En vit druva som är främst känd från Piemonte. Den trivs i regionens tempererade klimat och producerar druvor med hög syra.
Vinifiering & stil
Vinerna är torra, lätta och friska med hög syra. Smaken präglas av gröna äpplen, päron och citrus. Ofta vinifieras den i ståltank utan ekfatslagring för att bevara fräschören.
Lagring & ursprung
Gavi är det viktigaste ursprunget. Vinet bör drickas ungt och friskt när det är som bäst.
Garganega
- Syra
- Medel–hög
- Kropp
- Medel
Huvuddruva i Soave. Torkade druvor används för söta Recioto di Soave.
Odling & klimat
Huvuddruvan i Soave, Italien. Den trivs i regionens tempererade klimat och ger viner med hög syra.
Vinifiering & stil
Vinerna är torra, medelfylliga och friska med toner av äpple, päron, citrus och mandel. Oftast ståltanksjästa för att bevara sin unga, friska karaktär.
Lagring & ursprung
Soave Classico är det främsta ursprunget. De bästa exemplaren kan med lagring utveckla toner av honung och nötter.
Fiano
- Syra
- Medel
- Kropp
- Medel–fyllig
Fiano di Avellino är ett viktigt ursprung. Kan få honungs- och nöttoner med mognad.
Odling & klimat
En vit druva som trivs i de bergiga delarna av södra Italien, särskilt Campania. Höjdläget bidrar till druvans aromatik och fräschör.
Vinifiering & stil
Vinerna har medelhög syra och är ofta medelfylliga till fylliga. Smakerna präglas av stenfrukt som persika samt tropisk frukt som melon. Vissa viner kan ha inslag av nötter eller rök vid lagring på fat.
Lagring & ursprung
Fiano di Avellino är det mest ansedda ursprunget. Många viner är bäst unga, men kvalitetsviner utvecklar komplexitet med lagring.
Albariño
- Syra
- Hög
- Kropp
- Lätt–medel
Rías Baixas ger aromatiska, torra viner med frisk syra och ibland lätt fylligare textur från jästlagring.
Odling & klimat
Albariño odlas främst i nordvästra Spanien, där det atlantiska inflytandet ger ett svalare och regnigare klimat än i övriga landet. Dessa förhållanden är idealiska för att producera friska viner med hög syra. Druvan har blivit alltmer populär internationellt och planteras nu även i andra delar av världen som erbjuder liknande växtförhållanden.
Vinifiering & stil
Vinerna är torra med en frisk profil av citrus och stenfrukter som persika och aprikos. De är oftast medelfylliga och jäses normalt utan ekfatspåverkan för att bevara sin fräschör. Ibland används en kortare tid på jästfällningen för att addera lite mer kropp och komplexitet till den annars så krispiga och fruktiga stilen.
Lagring & ursprung
Rías Baixas i Spanien är det klassiska distriktet för sorten. Vinerna är kända för att vara uppfriskande och är tänkta att drickas medan de fortfarande är unga och livliga. Även om lagring inte är det primära syftet, kan den höga syran och koncentrerade frukten i de bästa vinerna hålla dem vitala under några år på flaska.
Furmint
- Syra
- Hög
- Kropp
- Medel–fyllig
Viktig i Tokaj, både för torra viner och söta Aszú-viner där ädelröta koncentrerar druvorna.
Odling & klimat
Furmint är Ungerns mest betydelsefulla vita druva, särskilt i regionen Tokaj. Den har en naturligt hög syra och är mycket mottaglig för ädelröta, vilket gör den perfekt för koncentrerade söta viner. Druvan odlas i en miljö där höstdimmor gynnar utvecklingen av botrytis, vilket torkar ut druvorna och koncentrerar socker och syra.
Vinifiering & stil
Sorten används till både torra viner och de berömda söta Tokaji Aszú. De söta vinerna genomgår ofta lång lagring på ekfat, vilket ger en bärnstensliknande färg. Smaken är intensiv med toner av färsk och torkad aprikos, citrus samt sekundära aromer av vanilj och rök. Den höga syran balanserar den rika sötman och fylligheten.
Lagring & ursprung
Ursprunget är främst nordöstra Ungern och Tokaj-regionen. Tokaji Aszú klassificeras efter sötma i puttonyos, där 5 och 6 är vanligast. Dessa viner tillhör världens mest komplexa och lagringsdugliga söta viner. Vid flasklagring utvecklas ytterligare tertiära aromer av karamell, nötter och honung, vilket gör att vinerna kan lagras framgångsrikt i decennier.
Tokajs nivåer
Tokaj gör torra och halvsöta viner av Furmint, men är mest känt för Tokaji Aszú, som alltid är sött. Antalet puttonyos på etiketten anger sötman; det mesta märks 5 eller 6 puttonyos, där 6 är sötare än 5. Aszú är bärnstensfärgat efter lång eklagring och har aprikos (färsk och torkad), citrus, vanilj, rök samt tertiära toner av torkad frukt, kola och nötter. Sötma och fyllighet balanseras av hög syra, eftersmaken är lång och kvaliteten oftast mycket god till utomordentlig.
Fler Tokajistilar
Utöver det som kursboken tar upp: Eszencia är den fritt avrunna, extremt söta musten från aszúbären, med mycket låg alkohol. Szamorodni görs av hela klasar med en del ädelrötade bär och finns torr (száraz) och söt (édes). Late Harvest (Késői szüretelésű) är ett lättare, sött vin utan krav på aszúbär. Äldre etiketter kan visa 3–4 puttonyos och Aszú-Eszencia; i dag är 5 puttonyos lägsta nivån för Aszú.
Glera
- Syra
- Medel–hög
- Kropp
- Lätt
Druvan i Prosecco. Tankmetoden bevarar i regel frisk, fruktig karaktär.
Odling & klimat
Glera är den viktigaste druvan i Prosecco från nordöstra Italien. Den ger lätta till medelfylliga viner med päron, melon och blommor. Druvans friska frukt är viktigare för den typiska stilen än kraftig ek eller lång jästlagring.
Vinifiering & stil
Prosecco görs vanligen med tankmetoden där en andra jäsning sker i trycktank. Jästen filtreras bort och vinet tappas under tryck. Metoden bevarar druvans aromer utan tydlig brödig karaktär. Vinerna är oftast torra till halvtorra.
Lagring & ursprung
Prosecco är framför allt avsett att visa ung frukt och blommor. Skillnader i ursprung och producent påverkar koncentrationen. Prosecco DOC är en bred beteckning; mer avgränsade ursprung finns också. Glera kan kombineras med lite Pinot Noir i rosé-Prosecco.
Prosecco-stilen
Prosecco görs oftast med tankmetoden, så vinet smakar av basvinet utan jästtoner: päron, melon och blom, lätt till medelfyllig. Prosecco DOC är vanligen torr eller halvtorr och finns som vit och rosé; rosén är främst Glera med en liten andel Pinot Noir för färgen.
Tankmetoden steg för steg
Den andra jäsningen sker i en sluten trycktank i stället för på flaska. Metoden kallas också Charmat eller Martinotti och bevarar normalt en frisk, fruktig stil, som i Prosecco.
Steg 1: Gör ett stilla basvin
Druvorna pressas och saften jäser först till ett stilla vin. En fruktig och aromatisk druvkaraktär är ofta målet.
Steg 2: Tillsätt basvin, socker och jäst i trycktank
Basvinet förs till en tank som tål tryck. Socker och jäst tillsätts för att starta en andra jäsning.
Steg 3: Jäs i den slutna tanken
Jästen bildar alkohol och koldioxid. Den slutna tanken fångar koldioxiden, som löses i vinet och ger bubblor.
Steg 4: Filtrera bort jästen
Vinet filtreras under tryck för att avlägsna jästfällningen utan att förlora kolsyran. Vanligen undviks lång jästlagring, så druvans fruktaromer dominerar snarare än brödiga autolystoner.
Steg 5: Färdigställ och buteljera under tryck
Sötman kan justeras för den avsedda stilen. Det klara vinet tappas på flaska under tryck för att behålla bubblorna och försluts. Det är normalt avsett att drickas ungt.
Pinot Meunier
- Syra
- Hög
- Kropp
- Lätt–medel
En av de tre viktigaste druvorna i Champagne. Blå druvor kan ge vitt vin när skalkontakten begränsas.
Odling & klimat
Meunier är tillsammans med Chardonnay och Pinot Noir en av de tre viktigaste druvorna i Champagne. Det svala klimatet ger druvor för ett basvin med hög syra och relativt låg alkohol. Blå druvor kan ge vitt vin när skalen avlägsnas tidigt.
Vinifiering & stil
Meunier används ofta i blandning till mousserande vin. Traditionell metod ger bubblorna genom en andra jäsning i flaska. Kontakt med jästfällningen ger därefter brödiga toner; druvblandningen och lagringstiden formar vinets slutliga uttryck.
Lagring & ursprung
Champagne är huvudursprunget i bokens genomgång. Årgångslösa viner blandar normalt basviner från flera skördar. Längre jästlagring och flaskmognad kan ge komplexitet; resultatet beror på hela blandningen, inte enbart på Meunier.
Muscat
- Syra
- Medel
- Kropp
- Lätt–medel
En familj av aromatiska sorter. Asti är sött och mousserande med låg alkohol; Muscat används även i starkvin.
Odling & klimat
Muscat är aromatisk och ger tydliga blommiga och druviga toner, ofta med persika och päron. Moscato är det italienska namnet. Asti i Piemonte är ett centralt ursprung för söta mousserande viner av druvan.
Vinifiering & stil
Asti-metoden jäser druvmust i tank. Tanken sluts under jäsningen så att koldioxiden stannar kvar. Jäsningen stoppas genom att jästen avlägsnas innan sockret är slut. Därför blir vinet sött och mousserande med relativt låg alkohol.
Lagring & ursprung
Asti DOCG visar vanligtvis ung, aromatisk frukt och lätt kropp snarare än jästlagringsaromer. Liknande stilar görs i andra länder. Muscat används även i andra vintyper, inklusive starkvin; druvans namn anger därför inte ensamt sötma eller alkoholnivå.
Söta mousserande
Asti DOCG görs av Moscato med Asti-metoden: musten jäser i trycktank, tanken förseglas halvvägs så kolsyran stannar kvar, och jästen filtreras bort innan allt socker jästs. Resultatet är sött, lätt, lågalkoholhaltigt och fullt mousserande, med blom, druva, persika och päron. Samma metod används världen över för lätt eller fullt mousserande Moscato.
Asti-metoden steg för steg
Här utgår man från druvmust, inte ett färdigjäst basvin. En enda jäsning ger både alkohol och bubblor och avbryts medan naturligt druvsocker finns kvar. Asti blir därför sött och lågalkoholhaltigt.
Steg 1: Pressa de aromatiska druvorna
Moscato-druvor pressas så att musten skiljs från skalen. Druvans blommiga, druviga och persikolika aromer ska bevaras.
Steg 2: Påbörja jäsningen i tank
Jästen börjar omvandla mustens eget socker till alkohol och koldioxid. Till en början får koldioxiden lämna tanken.
Steg 3: Förslut tanken och fånga koldioxiden
Under den pågående jäsningen stängs tanken. Koldioxiden som fortsätter att bildas löses nu i vinet och bygger upp trycket. Ingen andra jäsning behövs.
Steg 4: Stoppa jäsningen medan socker finns kvar
Vinet kyls och jästen filtreras bort när önskad alkoholhalt och tryck har uppnåtts. Det kvarvarande druvsockret ger sötma, och den avbrutna jäsningen håller alkoholhalten låg.
Steg 5: Buteljera under tryck
Vinet tappas på flaska under tryck så att bubblorna bevaras. Utan lång lagring på jästfällningen dominerar Moscato-druvans frukt och blom snarare än brödiga jästtoner.
Palomino
- Syra
- Medel
- Kropp
- Lätt
Neutral druva som bas för nästan all sherry i Jerez; stilen formas av florlagring (Fino) eller oxidativ lagring (Oloroso).
Odling & klimat
Palomino odlas i Jerez varma, soliga klimat på krittvit albariza-jord som lagrar fukt och svalkar rötterna. Druvan ger i sig själv ett ganska neutralt basvin, vilket passar sherryns förstärkning och lagring.
Vinifiering & stil
Basvinet är torrt, friskt och lågalkoholhaltigt innan det förstärks med druvsprit. Stilen avgörs därefter av lagringen: under flor ger det Fino och Manzanilla, oxidativ lagring i solera ger Amontillado och Oloroso.
Lagring & ursprung
Jerez i södra Spanien är så gott som enda ursprunget av betydelse. Soleralagringen blandar viner av olika ålder och ger en jämn, komplex mognad över tid.
Pedro Ximénez
- Syra
- Låg
- Kropp
- Fyllig
Soltorkas innan jäsning och förstärkning, vilket ger mycket söt, djupt brun sherry (PX); används även för att söta Cream-sherry.
Odling & klimat
Odlas i Jerez varma klimat och soltorkas ofta efter skörd på mattor, vilket koncentrerar sockret kraftigt innan jäsning.
Vinifiering & stil
Jäsningen avbryts genom förstärkning med druvsprit, och vinet lagras sedan oxidativt. Resultatet är mycket sött och djupt brunt med russin, fikon, lakrits och melass.
Lagring & ursprung
Används som egen söt sherrystil (PX) och för att söta Cream-sherry. Lång solera-lagring ger ytterligare djup och komplexitet.
Vinområden
Grunder om vin
Provning, servering, mat och vinframställning – det som gäller oavsett land och druva.
Inför provningen+
Bra ljus, inga starka dofter, ren gom (ingen tandkräm eller stark mat) och inga parfymer. Glaset ska vara luktfritt, ofärgat och rent, gärna ett ISO-glas: rund kupa för att snurra och inåtlutande väggar som samlar doften. Häll lika mycket i varje glas, cirka 5 cl.
Utseende & doft+
Klarhet: klart eller grumligt. Intensitet bedöms med glaset lutat 45° – hur långt färgen når från kärnan mot kanten. Vitt: citrongult–guld–bärnsten; rosé: rosa–rosaorange–orange; rött: purpur–rubin–granat–gulbrun–brun. Doft: först kondition (felfritt eller inte), sedan intensitet och karaktär – primära aromer (druva och jäsning), sekundära (ek, malolaktisk jäsning, jästautolys) och tertiära (lagring, oxidativ eller på flaska).
Sötmanivåer+
Torrt: inget märkbart socker. Halvtorrt: en liten märkbar sötma. Halvsött: tydlig sötma men oftast inte nog till dessert. Sött: sockret är det framträdande – t.ex. Sauternes, Tokaji Aszú och portvin. Hög syra gör att ett vin upplevs mindre sött.
Vad påverkar stilen+
Druvan behöver fem saker: solljus, värme, vatten, näring och koldioxid. Svalt klimat ger högre syra, lägre alkohol och syrligare frukt; varmt klimat mognare frukt, mer alkohol och fyllighet. Klimatfaktorer: latitud (ungefär 30–50°), höjd, närhet till hav och floder, vind, moln och dimma, berg, sluttning och läge samt jordmån. Väder och årgång, avkastning och skördetidpunkt spelar också in, liksom risker som frost, hagel, röta och skadedjur.
Vinframställning+
Jäst omvandlar socker till alkohol och koldioxid. Vitt: pressning före jäsning, ofta svalt i rostfritt för fräsch frukt. Rött: jäsning med skalen för färg och tannin, varmare. Rosé: kort skalkontakt. Valen därefter – ek (vanilj, rök, mjukare tanniner), malolaktisk omvandling (smör, mjukare syra), lagring på jästfällning och klarning – formar stilen. Söta viner görs genom avbruten jäsning, sötning med druvmust eller koncentrerade druvor (ädelröta, isvin, torkning). Starkvin får tillsatt druvsprit.
Rött vin – steg för steg+
Blå druvors skal ger färg och tanniner. Därför jäser saften tillsammans med skalen innan vinet pressas.
Steg 1: Krossa druvorna
De blå druvorna krossas så att saften frigörs. Skalen följer med till jäskärlet; druvkärnorna ska inte krossas.
Steg 2: Jäs med skalen
Jästen omvandlar druvsockret till alkohol och koldioxid. Värmen och alkoholen hjälper till att dra ut färg och tanniner ur skalen. Rött vin jäser varmare än vitt vin.
Steg 3: Håll skalen i kontakt med vinet
Koldioxiden lyfter skalen till ytan. Skalmassan trycks ned eller vinet pumpas över den, så att färg, tanniner och smak fortsätter att extraheras. Mer extraktion kan ge djupare färg och mer tannin.
Steg 4: Tappa av och pressa
Efter skalkontakten tappas det fritt rinnande vinet av. Den kvarvarande skalmassan pressas separat. Pressvinet innehåller mer tannin och kan blandas in för att justera stilen.
Steg 5: Mjukare syra och lagring
Malolaktisk omvandling gör den skarpa äppelsyran till mjukare mjölksyra. Vinet kan sedan lagras i neutrala kärl eller ekfat. Ek kan ge vanilj, rök och kryddor; lagringen kan göra tanninerna mjukare.
Steg 6: Blanda, klara och buteljera
Olika druvsorter eller partier kan blandas för önskad stil. Klarningsmedel kan samla upp svävande partiklar och filtrering kan avlägsna dem. Vinet tappas därefter på flaska; alla viner klaras eller filtreras inte.
Vitt vin – steg för steg+
Saften skiljs normalt från skalen före jäsningen. Även blå druvor kan ge vitt vin om skalfärg inte hinner lösas ut.
Steg 1: Krossa och pressa
Druvorna krossas och pressas så att saften skiljs från skal och kärnor. Grönskalsdruvor är vanligast, men saften i de flesta blå druvor är också nästan färglös.
Steg 2: Jäs saften utan skal
Jästen omvandlar sockret till alkohol och koldioxid. Svalare jäsning hjälper till att bevara friska fruktaromer. Rostfria tankar tillför ingen eksmak; jäsning i ekfat kan ge ektoner.
Steg 3: Bestäm torrt eller sött
För ett torrt vin får jästen förbruka sockret. Jäsningen kan avbrytas genom att jästen tas bort för att behålla sötma. Söta viner kan också göras med mycket sockerrika druvor eller genom att ojäst druvmust tillsätts.
Steg 4: Välj malolaktisk omvandling
Omvandlingen av äppelsyra till mjölksyra gör syran mjukare och kan ge smöriga toner. Den används för vissa stilar, men kan undvikas för att behålla hög syra och ren frukt.
Steg 5: Välj lagring
Neutrala kärl bevarar druvans egen karaktär. Ekfat kan ge vanilj, rök och mer komplexitet. Lagring på jästfällningen kan ge fylligare munkänsla och jästrelaterade aromer; alla vita viner får inte dessa behandlingar.
Steg 6: Blanda, klara och buteljera
Partier kan blandas för balans och jämn stil. Vinet kan klaras och filtreras för att avlägsna partiklar innan det tappas på flaska. Friska, fruktiga stilar dricks ofta unga.
Rosévin – steg för steg+
Rosé görs normalt av blå druvor. Begränsad skalkontakt ger mindre färg och tannin än vid rödvinsframställning.
Steg 1: Krossa blå druvor
Saften frigörs ur druvorna. Det är skalen, inte den normalt färglösa saften, som ska ge roséfärgen.
Steg 2: Starta jäsningen med kort skalkontakt
Vid bokens metod med kort maceration börjar jäsningen med skalen, som för rött vin. Efter några timmar har vinet tagit upp en begränsad mängd färg och tannin.
Steg 3: Tappa av från skalen
Det jäsande vinet tappas av från skalen efter den korta kontakten. Därmed begränsas fortsatt utvinning av färg och tanniner.
Steg 4: Fortsätt jäsningen som vitt vin
Den rosa vätskan jäser vidare utan skalen vid temperaturer som används för vitt vin. För torr rosé får jästen förbruka sockret; för en stil med restsötma kan jästen avlägsnas innan allt socker har jäst.
Steg 5: Lagra kort och buteljera
Rosé lagras sällan i ek och görs ofta för ung frukt. Vinet kan färdigställas och tappas på flaska. Boken beskriver också blandning av rött och vitt vin som en annan metod, men den är inte tillåten i många delar av Europa.
Servering+
Söta viner väl kylda 6–8 °C; mousserande 6–10 °C; lätta–medelfylliga vita och rosé 7–10 °C; fylliga vita (t.ex. ekad Chardonnay) 10–13 °C; lätta röda 13–18 °C; medel–fylliga röda 15–18 °C. Mousserande öppnas med tummen på korken och flaskan vriden, inte korken. Dekantera viner med fällning, t.ex. Vintage Port. Öppnat vin håller några dagar med vakuum eller inert gas.
Förvaring & vinfel+
Förvara liggande (korken hålls fuktig), mörkt, svalt, utan vibrationer och med jämn temperatur. Korkdefekt (TCA) luktar fuktig kartong och dämpar frukten. Oxidation orsakas av en läckande förslutning och ger toner av honung, karamell och kaffe där det inte hör hemma. Värmeskada orsakas av värme, direkt sol eller starkt konstljus och ger förlorad fräschör och frukt, samt kokt, syltig karaktär.
Vin & mat+
Sötma och umami i maten gör vinet torrare, bittrare, syrligare, mindre sött och mindre fruktigt. Salt och syra i maten gör vinet fruktigare, mjukare och mindre syrligt; fet mat gör vinet mindre syrligt. Hetta (chili) gör alkoholen mer märkbar, och alkohol förstärker i sin tur hettan. Sött vin ska vara sötare än desserten, annars upplevs vinet som platt och surt; låt mat och vin ha likvärdig smakintensitet.
Etikettermer+
Château/Domaine/Bodega/Weingut = vingård; Négociant = handlare som köper druvor; Cuvée = blandning; Vieilles Vignes = gamla stockar (termen är inte lagligt definierad); Mis en bouteille au château = buteljerat på godset; Sur lie = lagrat på jästfällning; Barrique = litet ekfat (225 l); Vendanges Tardives/Late Harvest = sen skörd, kan vara allt från torrt till sött; Icewine är en generell term för isvin (inte bara tyska Eiswein); Botrytis/Noble rot = ädelröta; Organic = ekologiskt odlade druvor. Årgången kan vara missvisande över halvklotet: en australisk 2022 är cirka ett halvår äldre än en kalifornisk 2022.
Typiska stilar, inte fasta regler. Klimat och vinets uttryck varierar med läge, årgång och vinmakare. Kartpunkterna är ungefärliga.